Åtta av de högst graderande inom JKA Sverige bedömer graderingen.
Åtta av de högst graderande inom JKA Sverige bedömer vem som har tillräckliga kunskaper för Shodan.

 

Det har varit ett tufft veckoslut i Malmö, med 17 timmar intensiv karateträning och sedan gradering till Shodan, första svarta bältet. Det var varit hårt både fysiskt och mentalt. När jag sitter på tåget hem har jag ont i varenda muskel i kroppen och känner mig lite ledsen eftersom jag inte klarade graderingen. Här kommer en rapport om lägret.

Teori och Kihon på fredagskvällen

Vi var 18 personer som var med på lägret i Malmö. Fyra var bara där för att träna, tio skulle gradera sig till Shodan, en till Nidan och fyra till Sandan. Vi fick börja med teoriprov i en lektionssal. Det var frågor om dojo kun, antal tekniker, kiai och viktigaste teknik i Heian-kata och Tekki Shodan. Sedan var det några väldigt svåra frågor om olika tekniker i Heian-kata. Ted Hedlund 7 dan hade sedan en genomgång där vi gick runt i turordning och fick svara på frågorna muntligt. Han verkade rätt nöjd med oss.

Egen uppvärmning inför graderingen.

Efter teoriprovet var det två timmar karateträning. Ted inledde med att prata om vikten av spirit och bra attityd och att vi själva måste klara av att plocka fram det. Vi gick igenom kihon väldigt noggrant i olika steg. Vi fick göra oi-tsuki och gyaku-tsuki i två steg på räkning, sedan själva och sedan hela tekniken på en gång. Fokus på höft och tajming.

Tuff och svår sparkträning

Först ut av sparkarna var mae-geri. Vi började liggande på golvet. Sedan sparkade vi stående med ena knät uppe och spark med motsatt ben. Vi tränade sedan två och två på mawashi-geri, yoko-geri keage och kekomi. Sedan körde vi en och en keage och kekomi från kiba-dashi. Först i två steg på räkning där vi var tvungna att stå stilla med benet i luften. Svårt med balansen. Ted vill inte att vi sparkar med händerna i kamai, utan vill att vi håller dem rakt ner. Han betonade tillbakadrag, hikete och att foten inte ska peka uppåt, utan hälen vara högre upp än tårna.

Graderingstekniker andra dagen

Första passet på lördagen tränade vi på graderingsteknikerna. Det vi skulle vi visa upp till Shodan var i stort sett det som anges på JKA:s hemsida, med några undantag.

Efter lunch fortsatte vi med graderingstekniker till Nidan och Sandan. Sedan körde vi Ju-Ippon Kumite två och två. Viktigt att blockera starkt och markera slag tydligt, sedan backa. Vi avslutade dagen med kata. Helan Shodan, Heian Nidan och Bassai Dai. Vi var i par av turades om att ge varandra återkoppling. Efter andra dagen var vi alla väldigt trötta. Det var hård träning, framförallt med alla sparkar som vi körde väldigt intensivt.

 

TVå kämpar från Helsingborg.
Två kämpar från Helsingborg.

Graderingsdagen

Alla hade väldigt ont i kroppen och var stela när vi kom till träningen på söndagen och vi förväntade oss en lite lättare träning. Men Ted Hedlund körde igång med spark-träning igen. Kändes tufft för låren! Sedan tränade vi resten av Heian-kata i par som på lördagen. Ted betonade att det inte var för sent att ångra sig om man inte ville genomföra graderingen och att det bara är vi själva som kan övertyga de åtta sensei som bedömer vår gradering.

Efter lunch värmde vi upp själva och fick ställa upp på led framför åtta av de högst graderade inom JKA i Sverige som var graderingskommitté. Vi fick sedan turas om att göra Kihon, Ju Ippon Kumite Kata och fri Kumite. Jag gjorde mitt bästa och tyckte att det kändes okej. Jag blev tillsagd om att visa tydligare skillnad på chudan och jodan mae-geri på andra varvet. Ju Ippon kumite kändes också bra liksom den fria kumiten. Bassai dai gick okej. Efter dessa fyra moment fick vi gå ut medan graderingskommittén hade överläggningar. Det kändes som vi fick vänta väldigt lång tid. Sedan fick vi ställa upp på led och de ropade upp namnet på de som klarat graderingen till Shodan. Tyvärr var inte jag en av dem. Det som var bra var att vi som inte klarat oss fick bra återkoppling om vad det var vi måste förbättra till nästa gång. Vi fick personliga samtal med en av de som bedömt oss.

Och som Ted Hedlund sa andra dagen. ”Man ska alltid träna mer på det som man är dålig på. Annars kan man aldrig bli bättre”. Och så är det ju. Så efter detta nederlag är det bara att ta nya tag! Bra erfarenhet i alla fall med både lägret och graderingen.

Hälsningar Katarina.

 

På det igen bara!
På det igen bara!
Min första Shodan-gradering

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

schweiker-kiley@mailxu.com